I ett tidigare inlägg beskrev jag hur materia kunde skapats ur tomma inget. Kanske vid en eventuell tidernas begynnelse. Materien tog formen av små partiklar vi kallar för kvarkar. I den till synes kaotiska miljö där detta hände skapades de i alla möjliga olika storlekar. Ju större de var ju mer sannolikt var det att de sönderföll till mindre innan de tack vare färgladdningen attraherades med varandra. Detta gjorde att alla kvarkar som kom att existera stabilt var tämligen små. De absolut mista av dem kallas för uppkvarkar medan de något större kallas för nedkvarkar.
Partiklar bestående av tre kvarkas kallas för baryoner. Är det dess utom en kombination av två uppkvarkar och en nedkvark kallas partikeln för en proton medan två nedkvarkar och en uppkvark kallas neutron. Under grundskolans kemilektioner får man lära sig att skillnaden på dessa är deras elektriska laddning. Protonen han en positiv sådan medan neutronen inte har någon alls, den är neutral. Laddningen man syftar på är en(1) så kallad elementarladdning. Ett godtycklig satt värde vilken medför att vi för enskilda kvarkar får tala om delar av en laddning. Uppkvarken har således en laddning av +2/3 medan nedkvarken har en negativ på -1/3.
En annan viktig skillnad mellan protonen och neutronen är att den aningens större neutronen är instabil och sönderfaller med en halveringstid på drygt tio minuter. Vid sönderfallet omvandlas den ena nedkvarken till en uppkvark och en elektron. Elektronens negativa laddning är således lika som skillnaden mellan en upp- och en nedkvark. Det vill säga -1. Den uppmräksamme läsaren inser nu också att baryonen blivit en proton.
Vad man också får lära sig i grundskolan är att en atom består av en positivt laddad atomkärna runt vilken det kretsar negativt laddade elektroner. Den enklaste av dem alla är väteatomen som i sin vanligaste typ, så kallad isotop, enbart består av just en proton och en elektron. Det vill säga en sönderfallen neutron. Vilken bildats av tre kvarkar. Attraherade av varandras olika färgladdning. Kanske till och med skapade ur inget.
Väldans vad du kan, man kan tro att det är en professor i fysik som skrivit detta.
SvaraRaderaMen vad har detta med Gud att göra?
Även om det kan finnas brister i mina redogörelser över skapelsen är jag övertygad att de ligger närmare sanningen är bibelns mer mytologiska. Jag anser guds naturlagar i sig vara minst lika fascinerande som att de på sikt lyckades resultera i planeten jorden och mänskligheten. Det är lite trist att gud i sin egen bok inte nämner något om allt detta.
SvaraRaderaHade man i bibeln haft med information om kvarkar och molekyler hade folk på den tiden inte fattat nått och bibeln hade uppfattats som rappakalja och antagligen aldrig blivit så stor som den är idag :)
SvaraRaderaSå gud valde alltså att låta bibeln vara begriplig för människorna under ett par tusen år och rappakalja i alla tider efter det. Lite osmart kan jag tycka. Hade gud tänkt sig ett armageddon för länge sedan kan jag ju förstå men nu när vi får leva här och frodas, då förstår jag min som sagt inte på ho... gud alltså.
SvaraRaderaTänk om det är ändrade planer. Gud kanske har insett vår kapacitet nu när vi ändå ätit äpplet och låter oss skapa vårt eget himmelrike här på jorden. Det går väl sådan kan tyckas men det gick ju knappast bättre för gud själv å andra sidan.