Kol

Sagan om allt, avsnitt nio.

Efter det att månen bildats och nedslagen av asteroider på joden sakta avtog framträdde en tämligen lämplig miljö för bildandet av nya och spännande molekyler. Berggrunden stelnade, vattenånga kondenserades i atmosfären och blev till regn som med tiden skapade bäckar, mindre vattendrag och oceaner.

Det form av liv som existerar på vår jord, eller i alla fall den vanligaste formen som du och jag, säger vi vara kolbaserat. Vi är förvisso beroende av en mängd olika ämnen men kol är på sätt och vis ändå det som knyter ihop allt. Kol är inget annat än ett grundämne vars andra elektronskal är till hälften fyllt. Kol har med andra ord fyra möjliga bindningar. I ren form kan kol bilda både porösa material som grafit eller

hårda som diamant. Men kolets fyra bindningar gör det också mycket benäget att reagera med andra ämnen. Syre är till exempel ett sådant och tillsammans bildar de då koldioxid.

En annan typ och för den här berättelsen mycket mer intressant är kolväten. Det enklaste av dem alla är metan vilken består av en kolatom och fyra väteatomer (C1H4). En något mer avancerad kolvätemolekyl är etan (C2H6) vilken består av två kol och sex väteatomer. Vidare följer propan (C3H8) och

butan (C4H10). Med sina fyra kolatomer är butan lite speciell då dessa antingen kan vara formerade på en linje eller som en stjärna. Man säger att dessa är olika isomerer av samma ämne. Nästa ämne i raden är pentan (C5H12) vilket finns som tre olika isomerer, kan du gissa deras olika struktur?

De ovan nämnda ämnena är alla så kallade alkaner, eller mättade kolväten. Det betyder att alla deras kolbindningar är enkla. Men med fyra bindningar tillgängliga kan ju två kolatomer även bindas till varandra med dubbelbindningar.

Sådana "omättade" kolväten kallas för alkener och enklast av dem är eten (C2H4) och Propen (C3H6).

När kolatomerna i ett kolväte bildar en ring säger man att ämnet är cyklist.

Enklast av dessa är cyklopropan (C3H6), cyklobutan (C4H8) och cyklopentan (C5H10). Även kolatomerna i dessa ringar kan bindas samman med dubbelbindningar. I de fallen kallar man kolvätet för aromatiskt. Enklast av dem är bensen, C6H6.

Med denna något torftiga genomgång av kolväten vill jag påvisa hur många olika ämnen som kunde skapas bara av några få kol och väteatomer, vilket det finns mycket gott om på jorden. Tillför vi des utom våra små molekyler ämnen som syre och kväve, ja då börjare det hända spännande saker och vi når äntligen fram till det efterlängtade inlägget om ursoppan.