MMA

Hur propagerar man för något man gillar även om man vet att det kommer ses som väldigt kontroversiellt och ens värderingar riskerar att bli feltolkade? Jag är inte nöjd med antalet ”man” i början av den förra meningen men låter det passera då budskapet ändå är det viktigaste.

Just nu sitter jag och småtittar på tv4sports sändning av UFC97. Småtittar därför att jag tack vare mitt intresse redan tillgodogjort mig materialet sedan tidigare. En del av er undrar kanske vad detta nu är för något. UFC är en förkortning för Ultimate Fighting Championship och är den största organisationen inom en kraftigt ökande sport som kallas MMA. Ännu en förkortning som denna gång står för Mixed Martial Arts, alltså kombinerad kampsport. Kort och gott kan man förklara det som en sport där två rivaler möts i kamp där tekniker från de flesta kampsporter som thaiboxning, brottning, med mera är tillåtna.

Det kan tyckas konstigt att jag som är något av det otuffaste man kan tänka sig kunnat falla så för denna idrott. Men förklaringen kan ligga i att jag alltid fascinerats av extremer av olika slag. Vara sig det är uthållighet, styrka eller teknik på ett eller annat sätt. Kamp man mot man känns på något sätt som den optimala utmaningen.

Från att i början varit något av ett experiment där utövare från olika discipliner ställdes mot varandra för att se vilken som var den mest effektivaste har sporten nu utvecklats till en helt egen form där en utövare måste behärska allt från boxning och brottarklinch till liggande kamp med strypningar och lås. För att kunna kombinera både boxning och brottning används betydligt mindre handskar. Detta och det faktum att slag med armbågen inte bara är tillåtet utan många gånger ett effektivt sätt att besegra motståndaren på gör att det från och till kan bli en del blodspillan vilket inte precis gör det lättare för mig att få ut en positiv bild av sporten. Till råga på allt är den vanligaste platsen för matcherna inne i en bur. Då kamperna ofta utspelar sig på marken är burens täta nät betydligt bättre och säkrare än en gles boxarring.

Trots det för den oinsatte brutala beskrivningen vill jag mena att mma till skillnad från proffsboxning och annan stående kamp många gånger är betydligt skonsammare för utövarna. En stor skillnad är att det i mma inte förekommer så kallade räkningar där en knockad kämpe tillåts återhämta sig för att en stund senare återigen bli knockad. I mma är matchen slut i samma sekund som domaren går emellan. Korta slag med armbågar och liggande boxning ger mindre kraft. Då brottning är en mycket viktig del i kampen kan det gå långa stunder och ibland hela matcher utan ett enda utdelat slag. Historien har visat att grepptagande teknik många gånger varit effektivare än slag och sparkar. Utövarnas ömsesidiga respekt för varandra med kramar och en å annan puss efter matcherna gör att stämningen oftast är vänskaplig. Jag förundras ibland över hur de kan vara så avslappande efter en intensiv kamp. Något för ishockeybusarna att fundera över då de skyller slagsmålen på spelets höga intensitet.