Vi hade för någon vecka sedan en liten diskussion om champagne i lunchrummet. Jag förklarade då att jag inte var någon större entusiast av den torra, nötiga och för mig ofta kvalmiga dryck. Som vanligt när ämnet champagne dyker upp är det en och annan som ska påpeka att det nog inte är ”äkta” champagne man kanske pratar om. Men jo i detta fall vet jag vad jag talar om. Nu vill jag inte få det att låta som att jag skulle vara någon större kännare. Ärligt talat har jag nog bara köpt en enda champagne i hela mitt liv, Veuve Clicquot eller Gula änkan och för övrigt en av de bättre, men då inte för egna pengar. Svärfars medverkan i bloggen har den senaste tiden varit minst sagt intensiv. Däremot är jag lyckligt lottad som intresserad i ämnet de senaste åren fått kalasa tillsammans med vänner vilka anser produkterna vara mer prisvärda än vad jag gör. Senast detta inträffade var i förrgår och då med ett riktigt trevlig sprudel. Jeanmaire var ett för mig, viktigt att påpeka, friskt och gott helt utan kvalmig nötighet. Att det sedan går att inhandla för inte mer än 215 svenska kronor gör inte saken sämre. Tack mina vänner för, som vanligt, en trevlig och god upplevelse.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar