Äntligen, grattis SKF med anställda

I morse hörde jag ett inslag i Ekot om att SKF och facket enats om en kortare arbetsvecka, utbildning och lediga dagar. Detta som ett led i att undvika uppsägningar. Något som fick mig att minnas ett brev jag skickade till mitt eget fackförbund, Unionen, för en tid sedan.

För den läsesugne bifogar jag brevet...

Funderingar i varseltider

Hej Unionen,

Fick iden till att skriva detta e-brev efter att ha lyssnat på ett radioreportage den sjätte november. I inslaget intervjuades ett par där båda arbetade på Volvo i Torslanda. Efter att de blivit varslade kände de nu en oro för framtiden. De var ännu inte säkra på hur varslen skulle påverkan just dem men det troligaste var att mannen skulle bli avskedad och att kvinnan skulle få stanna kvar. Detta skulle medföra en halverad nettoinkomst för mannen viket skulle bli ungefär 10.000kr. Då den skulle bli halverad kan anta att hans nuvarande nettolön är ca 20.000kr Vilket ju låter helt normalt för en industriarbetare/tränsteman. Då kvinnan hade arbetat längre tid kan man anta att hennes lön åtminstone inte är lägre. Det blir naturligtvis ett generellt antagande men en bra grund för mitt kommande förslag. Deras gemensamma nettoinkomst efter en eventuell uppsägning kommer således att bli ca 30.000kr.
Efter att jämföra med min egna ekonomiska situation fick jag det svårt att känna någon sorg eller ledsamhet för paret. Min egen känsla är att det ska bli skönt, rent ekonomiskt, att efter en tid av föräldraledighet och procentersättning av procentersättning få in just de ca 30.000kr netto som Jag och min fru kommer få nu i framtiden. Som unionsmedlem och anställd på ett mellanstort familjeföretag är min bruttolön inte högre än 25300kr. Min fru arbetar 80% som förskollärare med en grundlön(100%) på 23001kr. Men vår levnadstandrad är fullt tillräcklig med två barn, egen villa och två bilar, dock har vi ännu inte köpt någon platt-tv.

Nu till mitt förslag,

Skulle man inte kunna tänka sig att fackförbunden på Volvo och industrier i liknande situationer gemensamt föreslår en lösning på varselkrisen genom en gemensam arbetstidsförkortning. Borde inte det gynna både företaget och personalen? Det handlar ju trotts allt om välbetald personal som rent ekonomiskt inte borde ha problem med en 25% sänkning.
Detta förslag borde vara omtyckt av de som blir uppsagda men kanske ogillas av de som skulle få bibehålla sin anställning. Kan man tänka att det kan bli en konflikt mellan uppsagda och kvarvarande? I så fall, på vems sida står facket?

PS!
Jag tycker argumentet om att industrianställda i regel ska ha en högre lön jämfört med privatanställd då de är utsatta för en mycket större risk för uppsägningar, konjunkturer mm är bra. Men då tycker jag också att det är viktigt att man tar del av motgångarna. Kanske gemensamt på företaget enligt mitt förslag. Jag tror säkerligen barnen till de anställda skulle tycka det var en bra ide i alla fall.

Med vänliga hälsningar,
Niklas Claesson

... och svaret ...

Hej Niklas!
Ja, det är verkligen sorgligt det som händer i Sverige och världen just nu. Vi märker här på Unionen Direkt att det är många olika branscher och människor som just nu drabbas. Inte bara i verkstadsindustrin.
Problemet när man går ner i sysselsättningsgrad är att om man sedan blir uppsagd så baseras a-kassan och försäkringskassan på inkomsten från den nedsatta sysselsättningsgraden. Även ITP och den vanliga pensionsinbetalningen blir ju lägre när man tjänar mindre. Man kanske kunde önska att alla skulle vara så solidariska och gå med på detta, men så fungerar det tyvärr inte. Unionen har cirka 500 000 medlemmar, men det är också många som står utanför facket. Skulle de som inte är med då tillåtas att undantas från ditt förslag?
Ja, det finns mycket att fundera på, och det är bra att det kommer tips och ideer. Jag skickar ditt mail vidare till vår förbundsordförande Cecilia Fahlberg.

Med vänlig hälsning
... signaturen är medvetet utesluten.