Jag känner inget medlidande

För en tid sedan i finanskrisens begynnelse skrev jag om min omöjlighet att känna sorg för ett hårt drabbat Volvoanställt par. Jag uttryckte istället en egen lycka när vi i vårt hushåll äntligen efter en tids föräldraledigheter skulle uppnå motsvarande inkomstnivå de stackars förde detta biltillverkarna nu skulle inbringa med hjälp av diverse stöd.

Liknande tanker passerar mitt huvud nu i dess utförsäkringstider. Jag förnekar inte att vissa drabbas orättvist och hårt men förfasas ändå över hur sällan jag sympatiserar med de i media presenterade.

Det senaste exemplet läste jag om i fredags och blev riktigt upprörd. Denna gång handlade det om en trettioårig trebarnsmor som efter avslutad föräldraledighet, mitt antagande, besökte arbetsförmedlingen och där på något sätt lurades att erkänna sig som frisk. Väl hemma insåg hon misstaget och hennes psykiska status blev om möjligt då än värre. Kanske hade jag en viss inställning redan från börjar och kanske gjorde bilden på henne poserandes framför ett modernt kylskåp, ni vet sådant med ismaskin, i ett till synes riktigt schysst kök att jag inte förmådde känna sympatier. Istället valde jag att leta efter riktiga orsaker till situationen. Det är svårt att veta men jag gissar med min kännedom om människor att hon med sina tre barn som trettioåring troligtvis varit föräldraledig i det närmaste konstant de senaste sex åren, kanske ännu längre. Kanske var det i en skolmiljö som hon träffade fadern. Kanske har hon aldrig arbetat någon längre period i hela sitt liv. Kanske skrämmer denna tanke henne nu så till den grad att hon drabbats av psykisk ohälsa och ångest.

Min analys är naturligtvis generell och passar den inte in exakt så passar den kanske bättre in på någon annan för jag tror mig veta att det finns många i hennes situation. Så rent generellt, vad skulle dessa individer behöva? Kanske en arbetslivsintroduktion, en sådan som de just precis har erbjudits.

Låt det sunda förnuftet segra över vänsterlobbyns propaganda och lita inte blint på alla snyfthistorier.

Sjukförsäkringen

Efter att de dagsaktuella nyhetsmedierna ersatt den frenetiska rapporteringen om det nya sjukförsäkringssystemets biverkningar med vargar och SAAB så fick jag mig ikväll en glimt ur uppdrag gransknings reportage om en sextioettårig kvinna som begått självmord efter ett synnerligen klantigt skrivet brev från försäkringskassan. Jag hade inte tänkt fastna i just det specifika fallet även om jag måste ställa frågan varför inte en person i hennes ålder kunnat bli en helt vanlig pensionär. Jag känner flera som redan är det i den åldern och vad jag kan se fungerar det alldeles utmärkt.

Rent allmänt tycker jag debatten är som debatter är i dessa tider. Båda parter agerar ogenomtänkt och dumt. Är man kritiskt, vilket man måste få vara, tycker jag man naturligtvis också ska föreslå ett bättre alternativ. Det gamla systemet med sjukskrivning som livsstil är det ju ingen som vill kännas vid.

För mig är en sjuk människa i detta sammanhang någon som drabbats av en tillfällig åkomma eller skada. Om dennes tillstånd inte förbättras under rimlig tid bör begreppet sjukdom ersättas av handikapp och en handikappad människa ska naturligtvis inte konkurrera bland friska individer på den allmänna arbetsmarknaden.

Vilket lyft för den handikappsanpassade arbetsmarknaden detta skulle ge och vilka möjligheter att vidga sina verksamheter. Här är det ju nästan bara fantasin som sätter gränserna. Finns det någon samhällsvetare som kan förklara varför arbetsgaranti inte är något man verkar vilja införa här i landet?

Noll decibel

Ordet decibel, dB, associerar nog de flesta till ljudnivå. För mig som tekniker är begreppet däremot betydligt vidare och jag använder skalan, vilket det i grunden enbart är, till att beskriva effekt och spänningsnivåer. Det som gör skalan så förträfflig i vissa sammanhang är att den är logaritmisk. Varje hel Bel (10dB) representerar en tiopotens eller att man flyttar kommatecknet ett steg. Så skulle exempelvis ett värde som vid något tillfälle varit 12,5 höjas med 10dB skulle resultatet bli 125 respektive 1250 för en 20dB höjning och 12500 för en på 30dB osv. Detta medför också att för var tredje dB en nivå ändras så sker en halvering respektive dubblering.

Låt mig nu återknyta till inläggets rubrik. Hur mycket låter det om det låter i noll dB? Vi kan ganska snart utesluta en total tystnad då en proportionell förändring av noll alltid är noll.
När man i praktiken använder dB utgår man från en viss referenspunkt vid exempelvis 0dB. I frågan om ljudnivån är detta den uppskattade lägsta hörbara ljudnivån för friska unga människor vilket medför att hundar till exempel kan höra ljud på så låga nivåer som -20dB. Inte illa.

Lagen om offentlig upphandligt

Vet ni vilket bilmärke som är vanligast bland tjänstebilarna i Trollhättans kommun? Svaret är Opel. Om detta är ett resultat av upphandlingslagar vet jag faktiskt inte men lite komiskt i all tragik anser jag det vara.